Efter en otroligt seg pluggdag igår (där man känner att det man i slutändan fick gjort under dagen, kunde hunnits med på mycket kortare tid, egentligen, om man bara fokuserat lite bättre), och efter en dålig natts sömn, sitter jag nu här igen, med grus i ögonen. Det krävdes en stor dos beslutsamhet för att efter en timmes snooz ta mig upp ur den varma sängen, och det kommer krävas en ännu större dos av disciplin för att få gjort vad som måste göras idag... Det är nu lite drygt en vecka kvar och det är väldigt skönt att det fortfarande inte känns stressigt, men samtidigt jobbigt att det är en hel vecka kvar innan man får slappna av. Men en sak är bra och det är att jag även om jag suttit ganska långa dagar (dock inte så lång som jag brukar) så har jag tagit det väldigt lugnt inför den här tentan. Det är skönt, men samtidigt oroande...för det kanske biter mig i baken sen. Men, om jag nu inte klarar den så vet jag varför i alla fall och då får jag bita i det sura äpplet då... Okej, nog med destruktivitet.
Igår när Markus var iväg och tränade ringde det på dörren och utanför stod en ung tjej och en kille jag inte kände igen. Det visade sig att det var de som bodde ett par trappor bort och som Markus haft en del kontakt med eftersom han var borta och hjälpte till när olyckan (under min förra tentaperiod) skedde. Det var en hemsk olycka och tjejen är fortfarande inte helt återställd, men att hon överlevde och utan större men är nästan en gåta... Där stod de alltså i trappen med en korg med massa godsaker och ville tacka Markus för all hjälp, igen :-) och önska gott nytt år. Såå gulligt! Man blir så glad av vänliga människor...
Nu ska jag sätta fart, hoppas verkligen det blir en effektiv dag idag...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar