Kroniskt trötthetssyndrom..?

Nja, kanske inte fullt så drastiskt men nog är jag trött. Nästan oavsett tid på dagen känner jag mig lika trött, kanske att jag är lite piggare precis innan lunch men i övrigt är jag trött så jag skulle vilja sova hela tiden. Om det är mörkret eller stress eller båda eller vad vet jag inte men mest troligt är väl en kombo. Jag längtar efter att få sova. Det känns aldrig som jag är tillräckligt utvilad och att jag får sova ut. Jag förstår att Markus (det är ju mest han som får ta allt klagande) tycker det är tråkigt att höra att jag alltid är trött, men det är ju så det är.

Vi hade en mysig kväll igår, när Markus väl kom hem, och det var skönt att ta det lite lugnt i soffan, längre än vanligt. Han blev glad för presenten jag köpt, som var en Le Creuset-gryta, 6,3 liter, han gillar ju att laga mat och framför allt diverse grytor. :-)

Har haft en riktigt seg dag...i morse på rotfyllningsavdelningen uteblev patienten så jag hade inget att göra och sen efter 2 timmars lunch fick vi ett seminarium som inte gav så mycket och som jag lika gärna kunde varit utan. Bortkastad dag! Istället kunde jag ju få stannat hemma och sovit! ;-) Synd man inte vet sådant i förväg.

Imorgon blir det basgrupp och sen ska jag till Linda och skriva på masterarbetet. På fredag blir det heldag som vanligt i skolan och sen på kvällen kommer tandläkartöserna hit för tjejkväll, ska bli så himla mysigt!